Hon vågade aldrig gå ända upp och varje gång hon vände om föll hon...
Så är nog livet ändå
Livet, pennsträck, livet

Vi som stannade i klassrummet varje rast, för att drömma...
Den stora svarta (gröna) tavlan i skolan, senare vit... Du och jag och alla dammiga kritor och konstverk som suddades bort lika snabbt de blev klara, som dåtidens snapchat. Kom att tänka på det nu. Allt som har en början har rimligen också ett slut
Inte skära, bara rispa...
/ damen i skogen
Det är sant som dom sagt...
Förutsättningar
Med sandstorm
Det var då hon blev blind...

Jag kraschlandade i ditt hjärta...
Sedan tänkte jag på henne resten av mitt liv
Vi kallade det ett beslut
Men lögnen var ett faktum
Rättelse
Jag drunknade inte
Förvänta er inget annat
Saker vi gjorde och inte gjorde
Du drog ner oss
Och tystnaden bjöd på te
Hon ville brinna
Talanger och blåa fjärilar
dina dagdrömmar, om jag hade vetat hur, skulle jag aldrig förstört dem...

Vi som älskar
Ditt svarta hjärta passade perfekt i det tomrum där mitt borde slå... Och rök ur min mun sa mer än tusen ord

Motorsågsdrama
Såga mig i 44 delar så blir jag din

Din död och min sorg släppte aldrig taget om varandra
När hon dog
Blev jag fast besluten att hämta henne tillbaka
Det borde hon förstått
Vägen till henne är den vackraste jag gått
Men tillbaks, kommer vi nog aldrig
Lite ord jag fann i diket...
Det enda jag inte måste reparera
Timmarna i verkstan gör mig trött
Nämligen
Här är ängarna fulla av blommor...
Blåser du på min kind
Det var allt jag begärde av livet
Detta liv....
Du såg mina händer, den enda som såg...
Det händer då och då
Och alla dessa Historier om livet, om tragedin
Och kärleken som river sönder
Alla tunga andetag
Och de dagarna vi älskade
Sysslor vid vattnet...
Minnen av framtiden
Enda sättet jag kan förklara det på

Livscykeln
Sedan sjunker stenarna till botten
Och stryptaget är ett faktum
Igen
Jag går på det varenda gång...
Den natten hon klättrade upp på jordnivå
Åratal av ord som svetsades fast på hennes händer gav värk.
Frigörelse ropade hon högt
Och tappade en fjäder på marken

Det är en sak jag måste berätta...
En näringskedja med motstånd
Och jag skulle ta med henne till himlen
Jag skulle ge henne ett moln
Och ta bort all tyngd
Kyssa hennes panna och visa allt det vackra
Han gör allt för henne
Men hon är inte där