Jag kommer aldrig glömma din blick, ditt uttryck och hur allt frös till is när jag berättade att du var död.

Jag har nog aldrig gråtit så uppgivet som den dagen...

Aldrig så medgörlig som när jag släpades till hissen och aldrig så besviken på sanningen.

och jag är less på att övertyga er om att ni begått självmord, är så trött på att skrika det om och om igen, är less på att ni tror att allt är som förut, nä det är inte som det har varit, ni lämnade oss kvar, å det är inte lätt att leva här, så kom inte med erat leende å lura mig aldrig mer... snälla, lura mig inte mer =(