"Om världen alltså bestod av bara Dig och mig - en föreställning som för mig låg mycket nära till hands - så slutade renheten med Dig, och att döma av Ditt råd började smutsen med mig."
Känner för att trotsa och släpper ner nycklarna på bordet, men det gör bara ont, fruktansvärt ont och jag förmår inte att få bort känslan, obehaget, innan jag hysteriskt kastar dem på golvet medan jag flämtar efter luft...
Är det ungefär så det känns för dig åxå?
Trackback
