Luktar jag illa?
varför ska små svarta flygfän envist och träget landa på mig?
Hela nätterna....

Jag har för första gången i mitt liv dödat insekter större än myggor´med flit (men inte utan medkänsla för offrena), jag är en mörderska som börjar få kläm i att rulla ihop en tidning och mosa ihjäl de små liven. Skam, verkligen, allt liv är heligt och jag är en usel människa som inte låter dem leva vidare. Men jag har öppnat fönster och försökt valla ut dem med det som tillslut blev mitt mordvapen. Kropparna, vissa massakerade, ligger utspridda lite här å där, vart de dräptes, där har de även lämnats åt sitt öde. Förutom kroppen jag mosade på datorn, den petade jag bort (inte med händerna, rör inte döda kroppar, inte sådana jag själv dödat iaf) med en tidning, tror bestämt det var grannens Trädgårdstidning som hamnat i fel brevlåda åh som jag bha tog, för visste inte säkert om det var grannens eftersom de inte har några namn på sin låda. Herre gud, hon dödar med tjuvgods, den lilla zatans häxa... 

FÖRLÅT MIG FÖR MINA SYNDER!

Förlåt för mitt vansinne, för mina tamliga ursäkter, förlåt små flygfän...

Eller varför förlåta, vad är det för idioti, vad är förlåtelse egentligen värd, handlingar ger konsekvenser, vissa´av god karaktär, andra av ond innebörd. étt förlåt är bara ett sätt för offret att gå vidare, förövaren har ingen glädje i att bli förlåten. Den vill bara säkra sin framtid för diverse konsekvenser.... eventuellt yrar jag nu... jag vet inte, för jag borde sova för länge sen, ngt tar dock upp mina tankar, behöver inte vara flygfäna.

Förlåt aldrig mig, men försonas gärna med tanken på att jag är en försjunken, dum bohem, sån är jag ...  och borde brännas på bål eller nått, jag borde starta en eld....

...men hon borde även sova,