Barbara Vidal






Ambitioner, vilka som hellst, jag sliter ut kläderna från min garderob för att hitta min ambition. I högen på golvet som ligger ända fram till andra väggen åt höger, vid dörren, den som gnisslar och klagar på mig, där ska mina ambitioner finnas, nånstans!  Det var verkligen en eminent ide, om den bara hade fungerat. jag kände mig överdådig där ett tag (på ett grått sätt, med svart spets).


Men garderoben blev övergiven, och jag hade inga ambitioner att vika tillbaks kläderna till det ensliga skåpet, inga som hellst faktist. Att mina läpper åter slöt spritflaskan var det närmsta av ambition jag kunde komma, till sista droppen, sista droppen...

Motbjudande, frånstötande, avskyvärt och vedervärdigt

Men att däcka i ruiner och drömma storslagna drömmar är på nått sätt att dansa vals med spriten. Naturligtvis lämnar den sitt trogna sällskap såsmåningom, MAN KAN ALDRIG LITA PÅ FLASKAN! Jag blev visserligen tillbedjad ett kort tag och det var vackert, ler åt minnet. Spyr på mina kläder på golvet och torkar munnen med min nakna arm, hostar hest och ser med grus i ögonen.

Inga ambitioner, inga alls faktist. Men jag lever, det måste antyda på något. Jag häller upp ett glas vin, inatt dansar jag solo, med händerna mot skyn iförd grå klänning  med svart spets, jag känner mig överdådig!

(lyrik av nazla)