Hon kan vara flickan vid fönstret, våningen ovanför din....
Efter att hon förintat allt ljus kring sin själ
lyste ändå en slags gloria upp av vit snö
Det tycktes henne dock ovidkommande
för hon kunde andas lent och se vidöppet
Efter att hon förintat sin vackra hy
med rakbladsvassa skåror
kunde hon andas lent
Hon kallade det för en klycha och tände ännu en cigarett
(lyrikpoesi av nazla)
Vad tycker du?
Trackback
