Dimman runt din nakna hals fick mig att vilja peta på dig, alldeles för maniskt för att det skulle vara vackert
I dimmorna blev ditt sår osynligt och i dimmorna såg man aldrig att jag, jag andades rök. Slaktavfallet däremot gick inte att göra nånting åt, lukten trängde sig igenom ridåerna, publiken applåderade i tysthet, som att spela luftgitarr.
