När sanningen sköljde över henne höll hon krampaktigt i lögnen...


Under stenbron flyter mitt förstånd bland bråte och skrot  

Jag tog av mig de kläder jag hade och gick ner i kallt vatten som gjorde mina läppar blå

Där befinner jag mig sen dess. Och kanske någon borde dra henne upp, ty hon har förlorat sitt förstånd! 





Vad tycker du?

Kommentera inlägget här! naturligtvis svarar jag på alla kommentarer här på bloggen...:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0